#: locale=sv ## Hotspot ### Text HotspotPanoramaOverlayTextImage_DBA2DA9C_D5EF_AD96_41E5_2E3D4EE7608C.text = Hus 1 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DB70C0FC_D5ED_BDA0_41CE_D994B51C746C.text = Hus 2 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DB51752B_D5EC_A487_4193_3EADC68C9B9D.text = Hus 3 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DBCAC7D2_D5E4_A38F_41A2_2C9FA5E22791.text = Hus 4 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DACE25C9_D5EC_67F6_41D3_BA881EDB23DF.text = Hus 5 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DBBD49AE_D5E4_AFE6_41B0_8CD9CAE54CE9.text = Hus 6 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DB693E7A_D5E4_6573_41DD_6E7EE3AF7D4E.text = Hus 7 HotspotPanoramaOverlayTextImage_DAF63026_D5E5_9C9C_41E5_5314AA5DE41C.text = Hus 8 ## Media ### 360 Video ### Floorplan ### Image imlevel_EB674968_FADD_847E_41E6_78B609568C9F.url = media/map_E81F94F6_E546_79D7_41DB_C4C736B33474_sv_0.jpg imlevel_EB67A968_FADD_847E_41EB_5F1E661063F2.url = media/map_E81F94F6_E546_79D7_41DB_C4C736B33474_sv_1.jpg imlevel_EB67496E_FADD_8472_41BB_7ABD39E50E13.url = media/map_E81F94F6_E546_79D7_41DB_C4C736B33474_sv_2.jpg imlevel_EB67896E_FADD_8472_41D8_ACB05A286C88.url = media/map_E81F94F6_E546_79D7_41DB_C4C736B33474_sv_3.jpg imlevel_EB67F96E_FADD_8472_41D9_1E58E3518B35.url = media/map_E81F94F6_E546_79D7_41DB_C4C736B33474_sv_4.jpg imlevel_EB641A68_FADD_847F_41D3_7F37AC14326A.url = media/map_F1996187_E57E_DBD1_41E4_26417F139E05_sv_0.jpg imlevel_EB647A68_FADD_847F_41E4_818BB5036486.url = media/map_F1996187_E57E_DBD1_41E4_26417F139E05_sv_1.jpg imlevel_EB646A68_FADD_847F_41E4_208AA2E3CC10.url = media/map_F1996187_E57E_DBD1_41E4_26417F139E05_sv_2.jpg imlevel_EB644A68_FADD_847F_41D6_38374A424E76.url = media/map_F1996187_E57E_DBD1_41E4_26417F139E05_sv_3.jpg imlevel_EB64BA69_FADD_8471_41D8_7B9A98638B34.url = media/map_F1996187_E57E_DBD1_41E4_26417F139E05_sv_4.jpg imlevel_EB1FAC34_FADD_83D7_41C9_26B6A573C762.url = media/map_F2EB8F48_E5C2_C786_41EA_69A216FFB34C_sv_0.jpg imlevel_EB1F9C35_FADD_83D1_41E1_5B5226D9D3FE.url = media/map_F2EB8F48_E5C2_C786_41EA_69A216FFB34C_sv_1.jpg imlevel_EB1FFC35_FADD_83D1_416B_260FABD3CAA0.url = media/map_F2EB8F48_E5C2_C786_41EA_69A216FFB34C_sv_2.jpg imlevel_EB1E3C35_FADD_83D1_41D9_56EA7533E7DA.url = media/map_F2EB8F48_E5C2_C786_41EA_69A216FFB34C_sv_3.jpg imlevel_EB1E2C35_FADD_83D1_41BC_9B6A04C8B4AE.url = media/map_F2EB8F48_E5C2_C786_41EA_69A216FFB34C_sv_4.jpg imlevel_EB62CB50_FADD_85AF_41DF_B4407413C4CF.url = media/map_FD3A9C3F_E5C2_C9F9_41DF_2ECF794D4A99_sv_0.jpg imlevel_EB613B50_FADD_85AF_41A3_72FFCD8EDCCD.url = media/map_FD3A9C3F_E5C2_C9F9_41DF_2ECF794D4A99_sv_1.jpg imlevel_EB611B50_FADD_85AF_41D8_FED937CEE9C6.url = media/map_FD3A9C3F_E5C2_C9F9_41DF_2ECF794D4A99_sv_2.jpg imlevel_EB617B50_FADD_85AF_41BE_5F5182306D51.url = media/map_FD3A9C3F_E5C2_C9F9_41DF_2ECF794D4A99_sv_3.jpg imlevel_EB615B50_FADD_85AF_41E6_AB5BFEA7073C.url = media/map_FD3A9C3F_E5C2_C9F9_41DF_2ECF794D4A99_sv_4.jpg imlevel_CD03B9A9_E74E_CEC7_41E1_DEF853F4CBD0.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_6offgeli_sv.png imlevel_DA1C9975_D5E7_EF44_41E4_EE31BC692DDE.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_c7kp99ys_sv.png imlevel_C75005C2_E6C2_44B1_41DA_CCCBF7131946.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_ghnzjexp_sv.png imlevel_DA1F6915_D5E7_ECC7_41EA_4576FC223F11.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_hkb9xala_sv.png imlevel_DA1B989E_D5E7_EDC4_41B2_B5B5EEC316A5.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_htimjtfa_sv.png imlevel_DA1D3953_D5E7_EF43_41D8_91AC0D53BE76.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_tor28yqq_sv.png imlevel_C46A64B5_D623_A6A9_41D9_9AA23A92045D.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_xp0zvbnt_sv.png imlevel_DA1898D7_D5E7_ED44_41E4_82D9F487E23C.url = media/panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E_HS_zw524ie4_sv.png imlevel_F5445CA5_E69C_5C65_41DB_116BEA4E1194.url = media/popup_F2A475D5_E674_AC0A_41EB_6B79EFD02FD4_sv_0_0.jpg imlevel_F5466CA6_E69C_5C66_41C1_E9A1421BACB7.url = media/popup_F2A475D5_E674_AC0A_41EB_6B79EFD02FD4_sv_0_1.jpg imlevel_F5465CA6_E69C_5C66_41E3_A46ECCDEC677.url = media/popup_F2A475D5_E674_AC0A_41EB_6B79EFD02FD4_sv_0_2.jpg ### Popup Image ### Title map_E81F94F6_E546_79D7_41DB_C4C736B33474.label = Hus 6 Bottenvåning panorama_C3F934D8_D7EC_62BE_41E2_137FF1F09ABC.label = Hus 6 R111 panorama_C5BBD9D2_D7ED_A2AC_41E2_7700324A3A13.label = Hus 6 R112 panorama_C5B2DAB8_D7E4_E6C1_41D0_6DA23FE7B741.label = Hus 6 R113 panorama_C58CFF39_D7E4_5E31_41C5_B3CBBA5D222B.label = Hus 6 R211 panorama_C5CDCA00_D7E4_61D9_41E9_85232EACE23E.label = Hus 6 R212 panorama_C5B7639F_D7E3_E618_41D7_A8B1A7BDEEF5.label = Hus 6 R213 map_F1996187_E57E_DBD1_41E4_26417F139E05.label = Hus 6 Övre våning panorama_D2E07431_DFFA_F22F_4187_A3A091756401.label = Hus 7 R10 panorama_D25FF898_DFE6_5214_41D2_FDE6D7F8FA08.label = Hus 7 R11 panorama_D26A626A_DFEA_560C_41E5_261D1347EB6A.label = Hus 7 R12 panorama_D294CA24_DF9A_F66C_41AC_00A121A1A7AA.label = Hus 7 R7 panorama_D2D0A3EF_DF9A_D5FC_41E0_81C34C861950.label = Hus 7 R7_2 panorama_D2545203_DFEB_D60C_41C2_72AEFE0C101D.label = Hus 7 R8 panorama_D2340A14_DFE9_B636_4177_E4DE60771FE7.label = Hus 7 R9 panorama_F4BA3337_E0BB_D47A_41DA_90341541B5BD.label = Hus 8 R1 panorama_F508FDD6_E0BA_AC26_41CB_4EDCFF7BBB8E.label = Hus 8 R2 panorama_F50984FB_E0A6_DDE3_41E7_E1B54173D451.label = Hus 8 R3 panorama_F5BA0056_E0A6_F42E_41E1_EE38B93068C8.label = Hus 8 R4 panorama_F5236068_E0A9_B4E4_4194_52B8A8CE9008.label = Hus 8 R5 panorama_F54E4BD4_E0AB_D42E_41C5_BAE052EAE026.label = Hus 8 R6 photo_CE9F448A_D65C_6398_41E4_99CBB9717BD3.label = IMG_1958bearb photo_CE4861AB_D664_A5CC_41C4_4757FE515A9B.label = IMG_1965 photo_CEDC81D3_D665_A568_41E9_582F142FCB6C.label = IMG_1968 photo_CB22788F_D66D_A308_41E3_007F35D3C280.label = IMG_1997 photo_CCC1036F_D66D_A519_41D8_78864813F563.label = IMG_2003 panorama_D948375F_D5DF_A4F1_41E8_93D9C234CB9E.label = IMG_20240619_131034_00_119 photo_F4AA8AEE_E0E6_F5CB_41E7_02051D3C9DCC.label = IMG_2531 photo_F76BBD15_E0EE_AC5B_41CD_F498BA3AFBF1.label = IMG_2581 photo_F72BBF3A_E0EE_AC4F_413E_24613EAFA52C.label = IMG_2587 photo_F6AE94E9_E0EA_BDC0_41E4_B6295B3F3F51.label = IMG_2596 barockrummet photo_F7510815_E0F9_D49A_41D2_9A367C653ABA.label = IMG_2600 barockrummet photo_F808F706_E0FE_7CAB_41E9_51F9E7EA7E42.label = IMG_2633 rokokorummet photo_F6D0F503_E0F9_FCA0_41DE_B9695144E4BE.label = IMG_2640 photo_F848DA88_E0FA_D5BD_41DD_FB8FBB9D7FB9.label = IMG_2646 photo_F7723931_E0E6_D4D9_41CB_80C6BF97C474.label = IMG_2659 photo_F7A92BFA_E0E6_AB4F_41E8_6D374C20F329.label = IMG_2673 photo_F8852F40_E0EB_EB41_41D5_F966831F42AB.label = IMG_2682 photo_F8AE06BD_E0EE_7D3F_41D4_3F662ED921A0.label = IMG_2684 photo_F871603E_E0EA_D533_41D1_249E391E6B16.label = IMG_2700 photo_F8161E0D_E09B_ACE1_41E5_DC2945D83527.label = IMG_2713 photo_F8B7CF5C_E0AE_6B18_4136_1717DE0C72A0.label = IMG_2732 photo_F90A087B_E0AA_D51A_41E8_053A6B7F07FD.label = IMG_2734_skuren photo_F542AECD_E0AA_6C54_41E1_EF37282A0B61.label = IMG_2762 rosa rummet photo_F5039E1B_E0AA_6FF7_41E7_BE642C7B31C0.label = IMG_2763 photo_F5AF8898_E0AA_F4F3_41E8_34B8FE5264D6.label = IMG_2783 rosa rummet photo_F44699B5_E0B9_F417_41D0_01EAC2095129.label = IMG_2799 photo_F3FED573_E066_BDA9_41CE_E1479B383FCE.label = IMG_2823 photo_F3B23D56_E06B_AD93_41E5_5732DD331E12.label = IMG_2825 photo_F42E55F0_E06E_FC93_41E6_63AA668A80CF.label = IMG_2827 photo_F44F39F7_E06B_F498_41D8_821987B52682.label = IMG_2843 salen photo_F3D4021B_E09B_B7AC_41E9_6CA67AF4BA5F.label = IMG_2871 photo_F45F75E8_E09E_DC7C_41D5_2073E41DCC4C.label = IMG_2872 photo_F3B03F2B_E09A_6DCA_41D9_C6174375FA09.label = IMG_2876 photo_F825703E_E0EE_D539_41E3_3DE6C774CA34.label = IMG_3125kopia panorama_D99F35FF_D623_A733_41CD_719A752459E0.label = Lofhus 3 BV2 panorama_C7CA9BD0_D623_E34E_41B3_1AAA97753EA5.label = Lofhus 3 CV1 panorama_DB5623B4_D5FC_63DF_41E8_315FAB984C48.label = Lofthus 1 BV panorama_D875DF22_D5FC_64FB_41E9_3FF9F9C41ACD.label = Lofthus 1 Vind panorama_C5864154_D5E4_9F48_41AD_23CE273C9BE5.label = Lofthus 2 BV panorama_DA791A24_D5E4_ACC8_41D4_FBC8C71A0354.label = Lofthus 2 Vind panorama_D99FA05D_D623_BD77_41E7_1056298202FD.label = Lofthus 3 Vind album_F4D6CE38_E67D_DC06_41E4_A130E03479F6.label = Photo Album sitplan1080_ map_FD3A9C3F_E5C2_C9F9_41DF_2ECF794D4A99.label = Plan Hus 7-8 Bottenvåning map_F2EB8F48_E5C2_C786_41EA_69A216FFB34C.label = Plan Hus 7-8 Övervåning media_FA970CF3_EB36_AD91_41E8_548B9558D3DB.label = VID_20240619_141331_00_147_1 video_FFFC96A9_EB56_BD0F_41D4_83C23684DF5D.label = Välkommen album_F4D6CE38_E67D_DC06_41E4_A130E03479F6_0.label = sitplan1080_ ### Video videores_EB7705CD_FADD_8CB1_41E4_BBAC0C7407D3.posterURL = media/media_FA970CF3_EB36_AD91_41E8_548B9558D3DB_poster_sv.jpg videores_EB7705CD_FADD_8CB1_41E4_BBAC0C7407D3.url = media/media_FA970CF3_EB36_AD91_41E8_548B9558D3DB_sv.mp4 videolevel_EB758611_FADD_8FD1_41E5_FF7238057D9C.posterURL = media/video_FFFC96A9_EB56_BD0F_41D4_83C23684DF5D_poster_sv.jpg videolevel_EB758611_FADD_8FD1_41E5_FF7238057D9C.url = media/video_FFFC96A9_EB56_BD0F_41D4_83C23684DF5D_sv.mp4 ### Video Subtitles ## Popup ### Body htmlText_C0B24CE1_E6CE_453C_41E5_464744B3417B.html =
Byggnad 1, loftbod
Den dendrokronologiska undersökningen visar att loftboden är uppförd hösten 1761 eller under 1762.
htmlText_C0CA8EC0_E6CE_457E_41B5_BDBE10B793A4.html =
Byggnad 2, loftbod
Den dendrokronologiska undersökningen visar att loftboden är uppförd 1794 eller något år senare.
htmlText_C00D0AA9_E6C2_4D01_41CA_E828EF119A76.html =
Byggnad 3, loftbod
De dendrokronologiska undersökningarna tyder på att byggnad 3 tillkommit i två etapper, där bottenvåningen uppfördes under 1670–1680-talen och andra våningen, loftgången och källaren till¬kom under 1760–1770-talen.
Nästan 100 år skiljer de äldsta och yngsta dendrodateringarna i byggnaden. Trots det går det inte att se någon tydlig skarv i byggnadsmaterialet eller någon skillnad i byggnadstekniken. Den teknik man utvecklat för att bygga den här typen av byggnader har alltså använts under mycket lång tid.
htmlText_C16827CF_E6C3_C31F_41E5_73E7F125FFD5.html =
Byggnad 4, loftbod
Den dendrokronologiska undersökningen visar att loftboden uppförts 1767 eller något år senare.
htmlText_C0AE4A7F_E6C2_4DF8_41D3_605694B0E9E2.html =
Sammanfattning och analys för byggnaderna 5 och 6, tvillingstuga
Den dendrokronologiska undersökningen för byggnad 5 och 6 har gett dateringar som sträcker sig från slutet av 1600-talet till slutet av 1800-talet. När provsvaren analyserats framträder dock ett troligt scenario där husets botten- och övervåning byggts 1804 och taket och gavelrösten fått sin nuvarande utformning 1884. Varför takkonstruktionen förnyades på 1880-talet vet vi inte. Kanske hade taket drabbats av någon större skada.
Ganska många byggnadsdelar kan stilhistoriskt knytas till tiden omkring år 1800, då byggnad 5 och 6 antas ha uppförts. Det gäller fönstren, fönsterfodren och golvsocklarna, samt dörrfodren på bottenvåningen i byggnad 5. I dessa fall överensstämmer profilerna väl typer som förekommit under decennierna närmast före och efter år 1800 och som kategoriseras som gustavianska. Men i byggnaderna förekommer också en mängd byggnadsdelar där det ålderdomliga utförandet stilmässigt snarare förknippas med mitten eller början av 1700-talet. Huvuddelen av dörrfodren har en form som kan beskrivs som ”barockfodret i sin enklaste form.” Typen blev vanlig under 1600-talet och levde kvar under hela 1700-talet men användes då ofta i mindre representativa utrymmen till exempel kök och vindskammare.
Samma profil som hos de ålderdomligt formgivna dörrfodren återkommer även på de brädor som täcker innertakens skarvar. Eftersom bjälklaget över andra våningen daterats till åren omkring sekelskiftet 1800 och brädorna i samma innertak bör vara ursprungliga är det även troligt att de snarlikt utformade dörrfodren är från samma tid. Även om teorin baseras på antaganden, så tycks det som dessa snickerier av barocktyp nytillverkats i samband med att byggnad 5 och 6 uppfördes i början av 1800-talet.
Den stora stilhistoriska eftersläpningen gör att det är svårt att ange säkert vilka delar som är återanvända. Det troligaste är att i alla fall de rundade plattgångjärn av 1700-talstyp som förekommer ursprungligen haft en annan placering. Gångjärn och liknade järnbeslag var värdefulla och lätta att demontera för återbruk.
htmlText_C16A2987_E6BE_4F16_41EC_BCB1E9F4FB72.html =
Sammanfattning och analys för byggnaderna 7 och 8, tvillingstuga
Tidigare har man antagit att hus 7 och 8 uppförts någon gång under första hälften av 1700-talet. Dateringen gjordes med stöd av de ålderdomliga tapeter och byggnadsdetaljer som finns i husen. Nu har den dendrokronologiska undersökningen avslöjat att byggnad 7 och 8 är avsevärt mycket yngre än valet av inredning och tapeter antytt. Enligt dendroanalysen har byggnaderna uppförts åren omkring 1790. Byggprocessen på började troligen 1786 med att man uppförde hus 8. Sedan fortsatte man med hus 7 från 1791.
Den nya byggnadshistoriska undersökningen visar att många byggnadsdetaljer har ett utförande som stilhistoriskt främst förknippas med 1700-talets första hälft. Samtidigt finns det några detaljer som tydligt överensstämmer med typer som var vanliga under 1700-talets slut, då husens stomme uppfördes. Många av de mest ålderdomliga byggnadsdelarna, till exempel gångjärnen på dörren mellan salen (rum 10) och farstun (rum 12), är sannolikt återanvända. Många typer av smidesbeslag, dörr- och fönstermodeller och foderprofiler har tillverkats och använts långt efter att de först introducerades. Särskilt vanligt var det på landsbygden. Det är väldigt svårt att avgöra vilka snickerier som omkring 1790 nytillverkades i gammal stil och vilka som återanvändes från äldre byggnader i byn.
Det rum där inredning och tapeter tycks ha varit mest i takt med tiden är ”Gustavianska rummet” (rum 4) i byggnad 8, där väggarna är dekorationsmålade i gustaviansk stil. Profilerna på rummets fönsterfoder överensstämmer också väl med typer som var populära under samma stilperiod. Inredningen är ändå inte helt konsekvent genomförd. Rummet har typiska rokokodörrar, med beslag som hör till barocken.
En annan slutsats som kan dras av den byggnadshistoriska undersökningen är att byggnadernas interiörer inte genomgått några större förändringar sedan uppförandet. Det finns inga dörrar, lister eller beslag som kan knytas till stilar eller utföranden som förekommit efter tiden omkring sekelskiftet 1800. Det enda som visar att tiden inte stått helt still är rummens färgsättning och tapeter.
Rosa rummet (rum 7) antas ha fått sin nuvarande färgsättning några decennier in på 1800-talet. Den plankvägg som avgränsar rummet i nordost kan ändå vara ursprunglig. Profiler på mittpost och foder till fönstret inne i förrådet bakom plankväggen är av mycket ålderdomligare typ än hos de båda fönstren ute i rummet. Skillnaden beror troligen på att man redan när huset byggdes visste att fönstret inne i förrådet inte skulle vara lika synligt. På samma sätt har man generellt använt något enklare och ålderdomligare foder med mera till trapphus, kök och kammare än till de större gavelrummen.
Förnyandet av färgskikt och tapeter har helt avstannat omkring 1910. Den nyaste tapeten finns i köket (rum 11) i byggnad 7.
Det rum som tidigare fått mest uppmärksamhet är ”Barockrummet”, rum 1, på övervåningen i byggnad 8. Rummets bevarade barockmönstrade tapeterna är unika. Stilmässigt hör tapeterna till 1700-talets första hälft, men man har i äldre rapporter och litteratur ändå antagit att de tillverkats och satts upp omkring mitten av samma århundrade. Den dendrokronologiska undersökning som nu genomförts visar att byggnaden tidigast kan ha uppförts 1786. Det är svårt att spekulera i hur det kommer sig att barocktapeterna klistrats upp så lång tid efter att mönstret var modernt. Troligen är det ett tecken på att rummet inte hade lika hög status som man tidigare antagit. Att de är så välbevarade och aldrig tapetserats över tyder också på att rummet inte använts i någon större utsträckning. Kanske gjordes tapetvalet av någon som omkring 1790 hörde till den äldre generationen på gården. Kanske kom man över de omoderna tapeterna billigt, eller så fanns de redan på gården.
htmlText_F72B9C50_E0FF_ECA6_41E2_C300C7DB546A.html =
Den rundade fönsterposten överensstämmer med en typ som daterats till 1741. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Samma profil finns bland annat i det intilliggande ”Barockrummet”, hus 8 rum 1.
htmlText_F6D8AAFF_E0EE_D5C6_41D8_E096469BA52A.html =
Den rundade fönsterposten överensstämmer med en typ som daterats till 1741. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Samma profil finns bland annat i det intilliggande ”Rokokorummet”, hus 8 rum 2.
htmlText_F72F5D70_E0EE_AF4A_41E6_0AB7FF346DF6.html =
Det gustavianska rummet, rum 4, mot farstun, rum 6, och köket, rum 5. Dörrbladen är indelade i tre olika stora spegelfält. Detta är en typisk rokokodörr, men mötet mellan ramverket och fyllningsspeglarna är lite enklare än det brukar vara, utan vare sig halvfranska eller helfranska listverk. Här har dörrarna en kälad ram med liksidiga fyllningar. Mellan de båda dörröppningarna finns ett platsbyggt skåp.
htmlText_CDB777B9_D664_AD26_41A9_0E95D4E607A7.html =
Dörrar i rum 113. Dörren till höger i bild går till rum 112. Dörrarna har utanpå liggande fyllningar. Typen har förekommit sedan 1600-talet, men denna enkla variant med släta fyllningsbräder fortsatte enligt boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén, att tillverkas ännu i början av 1800-talet på landsbygden.
htmlText_F51EB026_E0A6_7436_41EA_42CB4E338EBB.html =
Dörren till kammaren har ett lås av en typ som kallas smällelås. Det var vanligt under 1700-talet och 1800-talets första hälft.
htmlText_F3C76C56_E099_AC5D_41E0_D5A4BA65CABF.html =
Dörren till ”Salen”, rum 10 har ålderdomliga gångjärn. Den här typen var vanlig under 1600-talets senare hälft och 1700-talet. Gångjärnen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén.
htmlText_C0B8B463_D65D_A289_41A5_FB2BA44239B7.html =
Dörrparti i rum 112, på bottenvåningen i hus 6. Alla motsvarande rum på bottenvåningarna i hus 5, 7 och 8 har liknande dörrpartier, där ytan mellan dörrarna inretts med skåp. Detaljutförandet skiljer sig dock åt i samtliga fall. Här är dörrbladen indelade i två lika stora spegelfält.
htmlText_F26826C0_E079_DCE4_41DA_029FC291E6E2.html =
Dörröppningar mot kök (rum 11) och farstu (rum 12). Dörrbladen är liksom ”Barockrummets” och ”Rokokorummets” dörrar så kallade fyrfyllningsdörrar med utanpåliggande speglar. Här har dörrbladens sida mot det finare rummet dock ett mer bearbetat utförande på spegelfälten. Speglarnas profiler har stora likheter med dörrarna till ”Gustavianska rummet”.
htmlText_F5E58593_E0EA_5C5C_41D9_2A2DED567625.html =
Foder som stilmässigt dateras till 1700-talets första hälft. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Här i ”Barockrummet” finns den vid både dörrar och fönster. Samma profilering återkommer på många andra ställen i huset, bland annat i det intilliggande ”Rokokorummet”, hus 8 rum 2
htmlText_F7174B16_E0FA_54D4_41B4_20F48D68DD0C.html =
Foder som stilmässigt dateras till 1700-talets första hälft. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. I rokokorummet finns den vid både dörren och fönstret.
htmlText_F4A5D8A1_E0AA_F4CC_41CE_24124BB429A9.html =
Fönsterfoder daterat till omkring år 1800. Modellen karakteriseras som gustaviansk. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Samma profil återkommer bland annat i salen på bottenvåningen, hus 7 rum 10.
htmlText_CF6F982E_D663_E2CD_41B4_53574F5154B5.html =
Fönsterfoder i rum 112 på bottenvåningen i hus 6. Samma eller liknande foder används till nästan alla fönster i hus 5 och 6.
htmlText_F81D3781_E0E9_BBC7_41DB_0173876663C8.html =
Fönsterfoder med profil som har störst likheter med typer som daterats till perioden 1770–1780. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Modellen karakteriseras som gustaviansk.
htmlText_F41D9D03_E0A9_ADD6_41D4_08B7074F3C47.html =
Fönsterpost daterad till 1780–1800. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Ungefär samma profil finns i salen på bottenvåningen, hus 7 rum 10.
htmlText_F38683D3_E06B_B498_41E9_11A24857B910.html =
Fönsterpost daterad till perioden 1870–1800. Samma profil finns i ”Rosa rummet”, hus 7 rum 7. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén.
htmlText_F7BD9A49_E0EA_5540_41E5_3292E2495040.html =
Fönsterpost med profil daterad till 1700-talets första hälft. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Samma profil finns på flera ställen i huset, bland annat i ”Barockrummet”, hus 8 rum1.
htmlText_F619F9EE_E0E9_B7C9_41D4_285796CCE384.html =
Fönsterpost med profil som har störst likheter med typer som daterats till 1700-talets förra hälft. Profilen har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén. Samma profil finns på flera ställen, bland annat i ”Gustavianska rummet” på nedervåningen, hus 8 rum 4.
htmlText_F8A559E0_E09A_B75E_41E3_FCF378AC7D86.html =
Gjutjärnsspis från Norrahammar, söder om Jönköping. Dekorslingorna i jugendstil daterar spisen till omkring 1910.
htmlText_F93ED88E_E0AA_75FA_41D1_C2ED644DB1BA.html =
I förstugan är tre av de fyra väggarna bemålade med blomsterrankor i rektangulära fält. Måleriet är utfört direkt på timmerstommen. Måleriet har troligen tillkommit i samband med att byggnaden uppfördes omkring 1790. Liksom i det intilliggande gustavianska rummet har penselföringen beskrivits som ”rokokomässig”.
htmlText_F4CB5908_E0AA_B5D3_41C6_67C2358F74F0.html =
I släpljus framträder hur de släta dörrspeglarna handhyvlats. På flera ställen i hus 7 och 8 kan man även se spår av handhyvling på väggpaneler och takbrädor.
htmlText_F471CF5D_E09A_ADAE_41C6_E2F3F7FD6ABA.html =
Mitt i bilden syns farstuns dörr mot ”Salen”. Det är en så kallad fyrfyllningsdörr med utanpåliggande speglar. Dörrbladets sida mot förstugan har ett enklare utseende än mot ”Salen”. På samma sätt som utrymmet i övrigt är dörren omålad.
htmlText_CDF23EB2_D66C_5F1A_41E9_4C370943325F.html =
Mittpost i fönster rum 212 på övervåningen i hus 6. Alla fönster i hus 5 och 6 har ungefär samma profil på mittposterna. Störst likhet har de med typer som i boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén dateras till perioden 1780–1800.
htmlText_F956E0D6_E0AF_B568_4199_9FA95795933D.html =
Närbild av dekormåleriet intill dörren till det gustavianska rummet.
htmlText_F450A4E6_E06A_5CB2_41EA_C1E19063EAFF.html =
Närmast hörnet syns en bit av ”Salens” ursprungliga tapet och till höger om den en rekonstruerad tapet. Den ursprungliga tapeten är handmålad och har ett mönster med rombiska rutor, frukt och blombuketter i svart, gulrött och blått. Mönstret var vanligt under 1700-talet. Vid renoveringen 1990 valde man att återskapa det utseende rummet haft omkring 1860–1870. Väggarna fick nytryckta, rekonstruerade tapeter med blomstermotiv i klarblå kulör. Längst ner mot golvet en kvaderstensimitation målad i ljust gråblå kulör.
htmlText_F77C8080_E0E6_D5BB_41CB_EE5E1BA870BC.html =
Prover av de olika färg- och tapetskikt som funnits i rummet är monterats i en inglasad ram. Det nyaste tapetskiktet, från 1880-90-talet, visas överst. Tapeten i mitten, med tryck i ultramarinblå färg, kan vara från omkring 1850.
htmlText_F543EFC1_E09A_6C36_41B2_69E60B0038F6.html =
Rummet har en tapet med tryckt mönster som är typiskt för den stil som kallas barock. I herrgårdar och liknande miljöer var stilen vanlig fram till början av 1700-talen, men här kan barocktapeterna inte ha satts upp förrän under slutet av århundradet. Dendrokronologiska prover från timmerstommen visar att huset byggts tidigast 1786. På Kalmar läns museum finns snarlika tapeter som tillvaratagits från en gård i Rumskulla socken, och i Jönköpings län finns exempel från Gränna och Askeryd. Barocktapeterna i Fröreda Storegård är troligen tillverkade i Gränna av en man som hette Olof Rosenblad. Man vet att han var aktiv på 1750-talet. Redan vid den tiden var barockstilen omodern, och hur det kom sig att man satte upp tapeterna här så sent som omkring 1890 vet vi inte säkert. Troligen levde en ålderdomligare smak kvar på landsbygden. Rimligen var de omoderna tapeterna också billigare.
Mönstret är tryckt på omkring 50 x 60 cm stora pappersark. Det är bara de svarta delarna som är tryckta. De kulörta partierna är målade för hand.
htmlText_F777450C_E0FA_5CA7_41E3_775257C07B60.html =
Rummets väggar är indelade i rektangulära fält med blombuketter i mitten. Timret har först klätts med omkring 50 x 60 cm stora pappersark och motiven har därefter målats för hand. Tittar man noga syns det att de skiljer sig i detaljer. Mönstret är utfört i rokokostil. Stilen var modern under 1700-talets andra hälft och just det här mönstret var vanligt omkring 1760–1770. Dendrokronologiska prover från timmerstommen visar att huset byggts tidigast 1786. Innan dess kan alltså rokokotapeterna inte ha satts upp. På samma sätt som barocktapeterna i det intilliggande rummet var de omoderna redan från början, men här var eftersläpningen inte riktigt lika stor.
htmlText_F839CF99_E0EA_ABFE_41D3_E4EE366EEA77.html =
Smideshandtag till dörr i Gustavianska rummet. Handtagets form påminner om nyckelskyltsmodeller som förekom under 1700-talet och början av 1800-talet. Nyckelskylten har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén.
htmlText_F2E06B98_E09E_B4DA_41E9_2493A82A9148.html =
Smideshandtag till dörren mot ”Salen”, rum 10. Handtagets form påminner om nyckelskyltsmodeller som förekom under 1700-talet och början av 1800-talet. Samma sorts handtag finns även i ”Gustavianska rummet”, hus 7, rum 4. Under handtaget sitter en enkel liten nyckelskylt. Smidet har daterats med hjälp av boken Hjälpreda vid kulturhistorisk byggnadsinventering av Sander Rosén.
htmlText_F679190A_E0E6_7475_41D2_30D7FC684372.html =
Så kallad fyrfyllningsdörr med utanpåliggande fyllning. Typen etablerades under 1600-talet och fortsatte att tillverkas under hela 1700-talet, på sina håll ända fram till början av 1800-talet. Den utanpåliggande fyllningen syns från rum 3.
htmlText_F7866BF8_E0E6_6B56_41DD_158EADCF119A.html =
Tapetarken i det gustavianska rummet har stilhistoriskt daterats till slutet av 1700-talet, vilket gör att de var helt moderna då huset byggdes på 1790-talet. Stora ark med lumppapper har klistrats på väggarna och på dessa har dekoren målats. Med tiden klistrades nya tapeter över de gamla. När man på 1990-talet bestämde sig för att ta fram de äldsta skikten på rummets väggar kunde man konservera två originalfält medan man på övriga väggar klistrade ny papp och målade ny dekor med den gamla som förlaga. Bilden visar de frilagda och konserverade originalfälten.
htmlText_F3928271_E06E_B795_41EB_5A20CD82AFA4.html =
Tapetfynd från ”Salen”. Överst sitter en tapet daterad till omkring år 1900. Näst längst ner den blåmönstrade tapet från omkring 1860–1870 som tillsammans med kvadermålning rekonstruerats i rummet.
htmlText_CDD53CE3_D66C_A30A_41D0_21215B0B7FAB.html =
Under 1940-talstapeten skymtar ett äldre tapetskikt. Färgerna var vanliga under 1860-talet men mönstret påminner mer om tapeter från 1880- och 1890-talet.
## Skin ### Multiline Text HTMLText_CE274433_E746_C572_41E6_66EE6892A5B9.html =
Välkommen till Fröreda Storegård





Detta är byggnadsminnet Fröreda Storegård i Hultsfreds kommun, Järeda socken. Gården har anor sedan medeltiden men den bebyggelse vi ser i dag tog form under 1700-talets andra hälft. De kvarvarande byggnaderna är av två olika typer – tvillingstugor och loftbodar. Båda typerna av byggnader är ålderdomliga. Ganska många loftbodar finns fortfarande kvar i landet men tvillingstugor är idag en sällsynt byggnadstyp.
Fröreda Storegård bestod som släktgård fram till 1915. Då var byn en väl utbyggd gårdsmiljö med totalt elva bostadshus och 30-40 ekonomibyggnader.
Ny ägare 1915 blev Nyboholms bruk som sedan tidigare ägde Fröreda Mellangård. Nyboholms bruk blev senare Kvills Bruk AB. Man köpte för att få tillgång till byns skogsinnehav och säkra råvaruförsörjningen till företagets träsliperi. Företagets pappersbruk såldes 1966 till Klippankoncernen.
En av de första åtgärderna man gjorde 1915 var att börja riva byggnader på gården. Under 1920-talet revs de flesta av byggnaderna utom de två tvillingstugor och fyra loftbodar som finns idag. Bostadshus på gården ska ha använts för permanentboende sista gången 1929.
Tio år senare fick bostadshusen på gården en ny användning då Fröreda Storegård 1939 blev vandrarhem. Den här funktionen hade gården kvar till 1969. Pappersbruket i Kvillfors ägde fortfarande Fröreda men man ville sälja gården. Från hembygdsföreningens sida ska det redan vid den här tiden ha funnits ett intresse men någon uppgörelse blev det inte då. Först 1981 tog hembygdsföreningen upp frågan och en insamling för att köpa gården startades. Man fick köpa gården för 90 000:-. Fyra år senare, 1985, byggnadsminnesförklarades Fröreda Storagård.
Gårdens unika tapeter hade varit kända men kom att lyftas fram i ljuset genom Kalmar läns museums antikvarie Lotte Fürsts arbete med att dokumentera inredningsmåleri i Kalmar län.
2020-2021 genomfördes dendrokronologiska undersökningar av byggnaderna. Undersökningsmetoden går ut på att genom analys av mönstret hos årsringarna i borrkärnor från byggnadernas timmer fastställa vilket år trädet fälldes. Provsvaren tillsammans med jämförande studier av byggnadsdetaljer gav ny kunskap om husens historia.



## Tour ### Description ### Title tour.name = Fröreda